I'm off

Utvecklingssamtalet på jobbet är avklarat.
Jag har undertecknat mitt nya arbetsavtal.
På söndag publiceras mitt resereportage från Sydjylland.

I kväll blir det säsongsfinal av Desperate Housewives, Eurovisionens första semifinal (jag är inte ens generad för Finlands bidrag i år, det är inte ens värt energin) och så ska jag packa ner kameran, några pappersblock och extrapennor.

Klockan 7.35 flyger jag iväg och torde vara hemma igen strax efter 23.
Au revoir!

Fullproppad vecka

Ursäkta att det inte kommit så många blogginlägg den senaste veckan. Det har varit smått stressigt. Och nästa vecka lär inte bli lugnare ...

Lördag: Byta däck på bilen och titta på ny mobil åt O. Träffa L och fira hennes nya jobb med rosevin på balkongen.
Måndag: Avmaskning av katterna inför rabiesvaccineringen en vecka senare.
Tisdag: Utvecklingssamtal på jobbet.
Onsdag: I Paris från morgon till kväll och provkör nya Berlingo.
Torsdag: I Köpenhamn på den årliga tidningsformkonferensen.
Fredag: Tar emot mitt designpris i Köpenhamn.
Lördag: Flyger hem igen och ska motvilligt men fascinerat se Eurovisionen på kvällen.

.. så ursäkta redan nu, det kommer antagligen inte att bli så många blogginlägg den kommande veckan heller.

Dejlige danskere

För mig är Danmark lika med Arne Jacobsen. Formgivarens sommarstuga, prototypen Kubeflex, har flyttats från Sjælland till Trapholts designmuseum på Jylland. Kubeflex består av flera identiska enrumskuber som fogats samman. Antalet kuber ökas då rumsbehovet växer. Form och funktion.

Det första danska ord jag någonsin lärde mig är løve (lejon). I Løveparken Givskud Zoo vandrar du runt bland djuren, de mindre aggressiva utan stängsel. Jag har inte klappat bara den här apbabyn, utan även nyfikna manguster och en till synes uttråkad makak.

Under flaggstången till vänster finns Gorm den Stores ursprungliga gravplats. Han var kungen som först skrev namnet Danmark under vikingatiden. Här i Jelling står runstenen han lät resa till sin fru Thyras minne: "den vackraste kvinnan i Danmark".

Gorms son Harald Blåtand var den som kristnade folket, därför byggde han en kyrka invid stenröset där fadern låg begravd och flyttade kvarlevorna till den kristna jorden under kyrkan. Harald Blåtand gav tusen år senare namn till mobilteknologin Bluetooth, vars logo består av runorna H och B.



50 miljoner legoklossar lockar en och en halv miljon besökare per år till det lilla samhället Billund. I Billund bor cirka 5 000 personer och där finns fortfarande Legos huvudkontor, 50 år efter att Ole Kirk Christiansen uppfunnit plastklossen som till en början gick under namnet Leg Godt.

Det finns fyra Legolandparker i dag. Den äldsta parken grundades för 40 år sedan i danska Billund. Därefter har det ploppat upp parker i Windsor i England, San Diego i USA och Günzburg i Tyskland. Om några år öppnar ett femte Legoland i Dubai, där ska det byggas lego på ett 300 000 kvadratmeter stort område.

Sol i hjärta, sol i sinne

Jag hade tänkt rubriksätta det här inlägget med något om skatteåterbäring, men så läste jag Bittes blogg för en halv minut sedan. Hon har också en underbar dag i dag, och har bloggrubricerat just med skatteåterbäringen. Så först grattar vi Bitte-sis som efter så mycken möda får barnbidraget utbetalt.

Sen går vi över till mitt egocentrerade blogginlägg. :)

Nu är det bara några timmar kvar tills morsan kommer. Hon fyller år på söndag och ska fira hos oss. Men lite bedrövligt är det trots allt att inte få bjuda på annat än vatten och gästrum. Vissa dieter borde hålla paus under födelsedagshelger tycker jag.

Nästa vecka blir en kort vecka, fyra jobbdagar och på onsdagkväll kommer S och N med tillhörande barnaskaror. Vad har ni för matvanor och -ovanor, tror och hoppas att ni vill äta mer än bara vatten?!

Veckan efter inleds med den här veckans nästbästa överraskning. Jag fick en tredagars jobbresa till Legoland, åker på måndag morgon och kommer tillbaka på onsdag kväll. Har inte varit i Danmark sen 1999, och inte i Legoland sedan 1997. Det är som julafton för en Legofantast!

Veckans bästa, ja kanske till och med årets bästa nyhet är att jag FÅTT NYTT JOBB! Kommer i höst att börja jobba med lite mer utvecklingsinriktade uppgifter och internutbildning här på tidningsredaktionen. Vi var tre som sökte jobbet då det lediganslogs för en månad sedan och i dag blev jag inkallad på big boss' kontor för att få den goda nyheten. Nu ser jag med spänning fram emot nya utmaningar och förhoppningsvis en djupdykning i hur tidningen funkar bakom fasaden.

Det känns verkligen som om skatteåterbäringen kommit i dag, och då är det fortfarande drygt sju månader till den underbara verkligheten.

Packat i maj

Åh, jag ser redan fram emot maj månad.
Först och främst välkomnar vi S, W, N, C och R till Helsingfors. Äntligen någon som vill gå med mig på nöjesfältet, undrar bara om det är jag eller W som tröttnar först ;)











Sedan bär det av till Paris på en snabbtur i jobbets tecken. Det blir en till bilprovkörning för samma franska tillverkare som sist.

Nätt och jämt hinner jag hem innan det är dags att åka till Köpenhamn på konferens och prisutdelning.
Åh, jag älskar mitt jobb!

Årstiderna på fem timmar

Två timmars flygresa från Helsingfors landar jag i ett höstlikt Frankfurt. Det är inte varmt, men definitivt inte kallt. En hel del grönt i omgivningen och till min stora förtjusning kom jag dit just under dagens största jumbojetrusning. Det landade åtta Boeing 747:or under tiden jag satt och åt Frankfurterkorv. För det måste man ju äta i Frankfurt ;)

Några timmar senare landar jag i Lissabon och hösten har bytts ut till prunkande vår. Kala träd med starkt doftande rosa blommor, 25 plusgrader och solglasögonväder är perfekt för en blek nordbo som jag. Att det dessutom är en vacker stad som jag aldrig tidigare besökt är grädde på moset.

Två dagar borta från slaskvintern är precis vad som behövdes. Det blev inte mycket vila och definitivt inte någon semester. Resans ändamål var trots allt jobb. Jag har provkört nya Citroën C5 som kommer att lanseras i Finland mot slutet av våren.











Jag kan inte lova att jag byter ut Peugeoten mot franska systern Citroën. Inte heller kan jag sticka under stol med att det var en angenäm upplevelse att köra exklusivmodellens V6:a längs de portugisiska motorvägarna.

Lissabon mitt i vintern

Första dagen på jobb efter en fantastisk semestervecka kan kännas som det jobbigaste på planeten. Speciellt som vädret är strålande vackert. Snön saknar vi i och för sig, men jag klagar inte på torra gator.

Den lugna inledningen på dagen gav försmak på eftermiddagens tempo. Jag har mest skissat på veckans kommande jobb och suttit i diskussioner med kollegor.

Och så har jag fått en positiv överraskning. Det bär av till Lissabon om två och en halv vecka! Två dagars arbetsresa blir det och Citroëns nya C5:a ska provköras i den portugisiska huvudstaden.

Nyårspredikan

Nu är det på riktigt. Då jag kom till jobbet i dag låg ett brev från Society for News Design Scandinavia på mitt bord. Jag kommer att tilldelas pris i kategorin Visuell kommunikation i tävlingen "Årets Nordiske Nyheds Design 2008" i Köpenhamn den 22-24 maj.

Här finns bilder från juryns arbete: Travle dage i Billund.

Adrenalinkick

Det har varit en ren helvetesdag på jobbet i dag. Jag kan inte komma ihåg en dag då jag tidigare haft så stor lust att svepa datorn i golvet och storma ut från redaktionen.

När jag ser chefen ringa mig klockan 21.54 gick förstås hela försvarsmekanismen igång i kroppen. Om jag då bara vetat hennes ärende skulle jag säkert inte ha stammat och pladdrat så mycket.

Jag fick reda på att jag vunnit mitt andra tidningsformpris!

Den här gången var det i den skandinaviska tävlingen i den internationella organisationen Society of Newsdesign, SND/S. Årets jury har valt att prisbelöna min nyårspredikan som publicerades i slutet av fjolåret i form av en pepparkaksgubbe. Resten får vi reda på under prisutdelningen i Köpenhamn i maj.

Adrenalinet pumpar ännu och jag har svårt att sitta still. Det finns inte någon gräns för hur stolt man kan bli känns det som :)

Och så är det än en gång bevisat att det råder balans i universum.
Skit dag = sjukt bra kväll!

Att sälja sin själ

Jag påminns var dag om min ålder på jobbet. Inte genom direkta uttalanden eller påståenden, men genom mitt tankesätt och nu senast genom mitt arbetsavtal.

Under mina år här har åländska medier uppmärksammat sådant jag gjort och titt som tätt köpt upp mina alster. Skulle jag ha börjat jobba något år tidigare skulle det jag gör också tillföra mig själv ekonomisk bonus om det säljs, men nu är jag ju ung och därför anses jag inte behöva äga min egen upphovsrätt.

För en stund sedan ringde igen en åländsk tidning och bad att få köpa en karta jag ritat, och visst svider det att varje gång vara tvungen att se arbetsgivaren fakturera 145 euro utan att jag ser röken av någon bonus.

Jag har för vana att sätta allt i ett större perspektiv och nu sitter jag här med häpnadens finger i förvånadens mun då jag ser helheltpriset, jag har rent konkret genom försäljning av mina verk gett min arbetsgivare 1305 euro på två år. Det är ren bonus som inte är förutsedd.

Och att göra anspråk på sin upphovsrätt? Inte möjligt eftersom jag inte hör till gamla gardets avtalsbundna journalister. Jag är för ung.

Trettondag = chokladdag

Söndagar är konstiga dagar. Väldigt skönt med ledig tid, jo. Men samtidigt ligger den där början-av-veckan-stressen alldeles under ytan.

Var så där halvbakfull då jag vaknade i morse för en gångs skull också. Alldeles överfantastiska kollegan L firade 25 (+5) i går och vi drack bål. Den förrädiska gurk- och melonbålen vi hade på vårt bröllop ska kanske tilläggas. Bålen som man bara skvalpar ner och inte märker av förrän det är för sent. Vi åkte trots allt hem innan midnatt för att hinna med sista spårvagnen och så O skulle orka upp till jobbet i dag, men som sagt. Man märker inte av bålen förrän det är för sent.

Jag slösurfade på jobben.fi och kollade om det skulle finnas något nytt åt O och helt utan förvarning kom en lämplig ledig tjänst upp. O blev direkt intresserad och ska forska mer och eventuellt lägga in en ansökan redan i morgon. Pirrfaktor plus fem.

Jag försöker lugna ner pirret i magen med NK:s chokladpraliner. Det funkar oftast. Men just nu känns det konstigt. Tänk om det skulle lyckas med det här jobbet. Tänk om det är min tur att börja ringa runt om nytt jobb härnäst. Det är både skrämmande och lockande. Ångest.

Tur att choklad är ångestdämpande. Ska nog ta en till pralin. För säkerhets skull.

Tänkte nästan glömma det jag skulle blogga om. Snö. Vi har fått snö! Det snöade en centimeter då jag körde till Brunakärr och hämtade O från jobbet i dag. Snö och Helsingforstrafik är ingen bra kombination, minsta lilla nederbörd och trafiken stockar till sig. Att man aldrig lär sig.

Lycka!

Jag vet att det är något underligt med min skalle. Det har det alltid varit. Men jag kan inget åt det, jag blir alldeles bubblig och lyckorusig av saker som kan fås på sprayflaska.

Jag har i dag återupptagit dagistimmen i början av arbetsdagen. Då jag började på tidningen klippte vi ur och klistrade upp våra alster på stora ark för att kunna se hur saker och ting med tiden började passa in i tidningens stil och form. Men så slutade vi. I går tog jag åter upp den dagliga morgonrutinen för att lätt kunna göra en kvalitetskontroll och enklare spåra tidigare gjord grafik.

Och jag övergav det traditionella limstiftet. Nu är det min vän sprayflaskan som gäller. Jag skulle kunna fästa allt, överallt, och om igen med spraylim. Jag kommer aldrig över fascinationen för sprayer.

Jultestamente

I år, för första gången på 27 år har jag förstått den fulla innebörden av julfrid.
Varför ska golven vaxas, mattor tvättas och hyllor dammas bara för att det är jul? Det blir ju lika skitigt som innan julen efter alla besök och ståhej som helgen för med sig. Vi har firat med stillsam lättsamrodnad i Jakobstad och Nykarleby. Träffat så många vi hunnit med, men utan att stressa ihjäl oss. Och överraskade blev vi av att träffa folk på oväntade platser, som kusin Nylon iklädd CM-uniform på Den Stora Affären!

Har tydligen varit snäll även i år. Och som vi sa på julafton, det är ett tecken på att man blivit äldre då man både önskar sig, och uppskattar att få mjuka paket. Både O och jag hade köpt pyjamasbyxor åt varandra. Det är ju trots allt det mest använda plagget hemma hos oss. Och åt guddottern som vi spenderade större delen av julaftonskvällen hos hade Helsingforstomten fixat en nattlampa med Nalle Puh och Heffaklumpen och ökat på hennes körkortskonto som vanligt.

Det var ett rent ut sagt för jävligt väder att köra tillbaka söderut i på onsdagkvällen, regn, regn, regn och bilköer utan tidigare skådad motsvarighet.

Och så är man tillbaka på jobb. Ack och ve kunde jag skriva, men av någon konstig anledning känner jag inte så på det här jobbet. Förr var det ångest av att återgå till jobbrutinerna, numera är det mest ångest av att komma tillbaka till Helsingfors. Men jobbet klagar jag rakt inte på. I dag överraskade sladdavdelningen (IT-killarna) med en ny skärm. Och härmed är jag omvänd - big IS beautiful! ... så länge det är flat. ;)

Uppiggande morgon

Den som säger att man inte hinner med mycket innan lunch vet inte vad den talar om. Jag var ovanligt pigg då jag kom till jobbet där vid niosnåret och färdigställde två grejer till julhelgens tidningar. Hinkade i mig kaffe som för en gångs skull inte ens hann kallna i koppen och PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP-PIIP så avbröts allt.

Brandlarm. Hela Hufvudstadsbladets hus tömdes och in kommer en armé av tredagarsstubbiga brandmän med guldvisir och vita små petita fingerhandskar. Om det inte vore för röklukten skulle jag ha börjat klappa händerna och tro att vi var med i en inspelning av America's Next Top Model. Ungefär så absurd var situationen.

Än bättre blev det då vi väl släpptes in igen efter att brandmännen släpat in fläkten "Big Bobby" som inte bara blåste ut rök, utan även alla mattor och ett moln av damm ur trapphuset - sprejande alla tanter som gjort sin förmiddagsshopping och var på väg ut ur köpcentret Forum. Bättre ja, bageriet Fazer vill muta oss så det ligger en alldeles himmelsk passionsfrukts- och citrontårta två meter från mitt skrivbord som bäst.

Jag hoppas att eftermiddagen blir lika händelserik. Bara förmiddagen känns mer som att jobba på upplevelsecenter för turister än en tidningsredaktion.

Bloggmani

Så fort det blir en ledig stund klickar jag mig systematiskt igenom min lista över bekantas bloggar. Och så blir jag alldeles nipprig om ingen har skrivit ett inlägg. Jag vill ju veta vad de håller på med, hela tiden och bums. Om någon inte skrivit ett inlägg på över ett dygn blir jag orolig för att något hänt dem.

Men tror ni att jag kommer mig för att skriva inlägg själv? Näpp. Det är ju så tidskrävande och så förväntas man komma med något roligt eller informativt varje gång. Och så sitter man då hemma i soffan och har inget kvar att prata om, för man har ju läst om varandras dag på bloggen ändå.

Hur patetiskt kan mitt liv bli?

Här är en del plock ur min jobbrelaterade bloggsfär:
Infografistas
What's next: Innovations in newspapers
SND/Orlando
Poetpainter - Designing for Experiences
NewsDesigner.com

Blixtförälskad!

Min chef kom just och berättade att vi vunnit pris i tidningsformgivning. I European Newspaper Awards dessutom, Europas mest ansedda branschorganisaion för tidningsform.

Och inte nog med det, vi fick ett pris i kategorin Infographics.
Och än bättre, det var min grafik blixtförälskad ut i stormen som premierats! Äntligen, äntligen, äntligen fick jag mitt så länge efterlängtade branscherkännande!

Det kittlar i benen, mina händer darrar och ögonen tåras.

I årets tävling deltog 288 tidningshus från 26 länder.
Priset delas ut i Wiens stadshus den 20-22 april 2008.

• http://www.editorial-design.com/07/award07e/index.html
• Artikeln i Hbl:s webbarkiv

Back in business

Första dagen på jobbet efter semestern förlöper väl.
Tänk vad lite solsken och värme kan göra för kroppen, för första gången på jag vet inte hur länge är jag pigg på jobbet.

Mer semesterrapport kommer senare.

Intressant journalistik

Jag som retar mig över särskrivningar och dåligt språk blev tagen på sängen, rent ordagrant faktiskt, i dag.

En artikel i Sydsvenska Dagbladet, skriven av Andreas Ekström 2005, vänder upp och ner på allt. En medellång tidningstext är det. Men är det, gud förbjude, textreklam i en journalistisk text? Och än värre. Kan man skriva en hel artikel i en enda mening?

Japp, det kan man. Och intressant läsning är det dessutom.

Tv-nörd in action

Jag har i dagarna blivit bloggare på jobbet. Snart kommer Hbl att lansera en tv-blogg där jag och ett par kollegor prisar och förfasar oss över tv-utbudet.

Vad tycker just du att vi ska skriva om? Jag är på jakt efter tv-kanaler och -program som folk tittar på. Jag är ju en allätare då det kommer till tv, så jag har vissa problem med urvalet. Jag vill kunna fokusera lite mer på en handfull program istället för att vara halvkass på alla.

Så välj och vraka, vad vill du läsa om?
Desperate Housewives, Heroes, Jericho, America's Next Top Model, House, Top Chef, Hell's Kitchen, Weeds, Idol, Grey's Anatomy, Brothers and Sisters, Dexter, Six Feet Under, Little Britain, Buffy the Vampire Slayer, Angel, Charmed, Ghost Whisperer, Survivor, Keeping up Appearances, Friends, ER, Sex and the City.

MORR!

Vad är det som gör att vissa dagar blir så outhärdliga att man inget hellre vill än gå och gömma sig bakom något?! Jag är som ett vandrande åskmoln i dag, inget tycks funka och allt går käpprätt åt skogen.

Och då är det bara första dagen på jobb den här veckan.

Tack och lov så är det den näst sista också.