Runebergstårtor anno 2008

O har kommit fram till att Finland är bakelsernas land. Vi har en bakelse för de flesta röda dagar, och för många vanliga dagar också för den delen. De flesta onödiga och icke minnesvärda, men den mandelstinna Runebergstårtan som är dränkt i arrak, punsch eller rom med krona av hallonsylt och sockerglasyr kan man inte annat än minnas. Den stora ljuspunkten mitt i allt det mörka är Runebergsdagen den femte februari varje år

Precis som med alla andra bakverk är det en hel djungel av hemliga recept och yrkesskicklighet som ligger bakom arbetet i början av året. Jag har haft som tradition att prova mig fram till det bästa receptet varje år - problemet är att man är så urled på tårtorna när man väl hittat den perfekta att man inte orkar njuta av flera.

De två senaste åren har Folkhälsans Seniorhus tagit hem priset i min högst ovetenskapliga jämförelse. Få se om de lyckas slå sig fram i år också.

Jag inledde säsongen i går och tänkte skriva in jämförelseresultatet här i bloggen.

Fazer (2 st / 2,89 euro) ***
Alldeles för våt, faller i bitar innan man flyttat över den till fat. Smaken är det inget fel på, även om den känns rätt tam. Sockerglasyren är lös och kletar fast på sked, fingrar och tallrik. Rätt så stora mandelbitar i tårtan.

Kannisto (1 st / 2,08 euro) ****
Glasyrens hårda yta ger ett perfekt bitmotstånd och den geléaktiga hallonsylten har väldigt bra konsistens. Tårtan är lagom fuktig utan att vara för torr eller våt ställvis, dessutom håller den ihop då man flyttar den. Klart bättre smak än Fazer och den lite ruffiga glaseringen gör att den inte känns fabriksgjord.