There's a Pod in the house

Förmacningen av detta hem har nu inletts på riktigt. Igår köpte vi en tredje generationens Apple iPod Nano åt O. Nu väntar jag med stor förväntan på att resten av Macfamiljen ska flytta in hos oss.

Barn i sinnet - ja. Men barnslig? Jag var på ögonkontroll häromdagen och råkade ut för värsta puttenuttiga optikern. "Titta in i lilla ljuset, det är inte farligt, så får jag titta på lilla ögat" och "och så får du blinka, det gör inte ont". Jag höll på att gå i taket och om jag hade varit Tyra Banks hade jag pratat så mycket med bara ögonen att optikern skulle ha börjat gråta. Det var tur för henne att jag var tvungen att hålla hakan stilla under undersökningen.

Samma sak hände förresten på försäkringsbolaget förra veckan. Den rara försäljartjejen som jag uppskattar är knappt tio år yngre än mig pratade babyspråk med mig i en halvtimme. För att sedan sända hem mig och hämta ett papper som det senare i veckan visade sig att jag inte alls hade för att hon hade det. "Titta, nu kommer pappret ut ur stora maskinen här" och så lyfte hon mitt försäkringsbrev ur skrivaren. "Och så får du skriva ditt namn här" och oj, en sån vacker handstil. Vem har lärt dig den?". Nä, jag svor inte. Man får inte svära åt personer med speciella begåvningar. Eller brist på dylika.

Bara två arbetsdagar kvar nu. Sen är det semester. Om någon försöker få tag på mig så kan ni kontakta Bamseklubben på Puerto de la Cruz. Jag har redan packat badankorna och sandspaden.