Sprit och piller

Ibland förundras jag över hur mitt huvud fungerar. Då jag promenerade de femton metrarna från Mehiläinens dörr till jobbet med medicinrecept på dunderkur av krumelurpiller i handen började jag tänka på sprit.

Det var länge sen jag tänkte på sprit. Ännu längre sen jag drack nåt. Det blev en cola på klassträffen igår. Men hur i all världens namn kopplade min hjärna på sprittankar då jag definitivt inte skulle få dricka nåt?

Spritskatten ska stiga igen. Med 10 prcent på svagsprit och 15 procent på starkvaror. Helt rätt. Men det behövdes tydligen en sänkning för att vi skulle börja tro på alkoholkonsumtionens inverkningar. Om jag vill dricka en flaska rött så skadar det mig trots allt inte i plånboken om priset stiger från 8,99 till 9,18 euro. Om det förbättrar folkhälsan på lång sikt så betalar jag gärna.