Från 76 till 153 kg på bara två veckor
Min största fiende i hela världen är badrumsvågen. Alla mer eller mindre tappra försök att komma i form till sommaren var förgäves, vågen visade ändå alltför många kilon vid den årliga sommarinvägningen i slutet av april. Så vi satsade i stället på en höstresa till Kanarieöarna med goda vänner och deras ettåriga dotter, vår guddotter. November kändes lagom avlägset för att kunna starta det nya, hälsosamma livet på måndag.
Så kom då avresedagen. Att det var en omöjlighet att komma i badbyxorna hade jag redan förlikat mig med. Jag tröstade mig själv med att de fyra bekanta personer som skulle se min Barbapapafigur vid poolen gjort det förut och sålunda knappast skulle dra på sig nya trauman. Men att kläderna och resten av packningen skulle väga så infernaliskt mycket hade jag på något sätt förträngt efter förra solresan. Slutligen fick det mesta plats och badrumsvågen pekade lite till vänster om 20-strecket. Tyvärr inte för mig, utan för mitt bagage allena. Sällskapet på fyra personer och en prinsessa i barnvagn checkade in strax under maximal bagagevikt, 76 kg.
Vad gjorde vi då under semestern? Vi shoppade, åt mängder (där rök andra chansen att träna sig i strandform på hotellet), plockade snäckskal åt guddottern och fyllde en flaska med lavasand att ta hem. Jag tar alltid med mig sand från mina resor. Och vips var resväskan full. Vi diskuterade vilka saker som kan slängas på grund av ålder och uttjänthet så vi skulle få mer plats. Åtta par strumpor och två badlakan väger på sin höjd ett kilogram. Min sandflaska väger närmare fem, men traditioner är inte till för att brytas.
Tack och lov kostar resväskor så gott som ingenting på turistorter. Och snygga är de dessutom. Så snygga att man inte kan sluta efter att man köpt den ena nödvändiga. Vi fortsatte euforiskt att hamstra. Resultatet: två axelväskor, en gymbag, en stor resväska, två flygvärdinneväskor i brunt med snygga LV-emblem. Totalpris: 88 euro.
Chocken kom först på flygplatsen. Fyra vuxna och ett spädbarn får ha med 80 kilo bagage. Vi rullade glada i hågen in åtta resväskor till check-in och på vågen. 153 kg. Etthundrafemtiotre kilogram! Utan barnvagn. Den hade barnfamiljen redan tidigare bestämt att lämna kvar på ön. Vore det inte för den trevliga damen i incheckningen hade våra nya väskor gått upp i pris till astronomiska summor och min svarta lavasand vore sannolikt bland de dyraste kornen på jorden.
Jag är oändligt glad att man inte väger in resenärerna tillsammans med deras bagage, som After Dark-stjärnan Christer Lindarw föreslagit i Sverige. Då skulle man själv räknas med i maximalvikten på incheckningen. Här finns det oberoende jobb för dietfascisterna Anna Skipper och Gillian McKeith från tv-serien Du är vad du äter. De ska få lära mig hur jag slimmar min resväska. Att jag sannolikt inte kommer att rymma min blåvita lekamen i badbyxorna ens till nästa badsäsong har jag redan rått bot på. En storlek större fejkdesignerbadshorts köps för 10 euro på semestermålet.
Björn Heselius
Skribenten är journalist vid Hbl och har inte förstått begreppet light travelling.
söndag, november 18, 2007
I dagens Hbl
Tema: semester
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar